När räkenskapsåret är slut är det dags för alla aktiebolag att göra bokslut. Det här är en årlig sammanställning av företagets bokföring som visar exakt hur det har gått ekonomiskt och hur den finansiella ställningen ser ut. Hela processen är styrd av lagen och slutar med att en årsredovisning skickas in till Bolagsverket. På så sätt blir bolagets ekonomiska hälsa transparent för alla.
Förstå grunderna i ett bokslut för aktiebolag
Att sätta sig ner med bokslutet kan kännas som en tung uppgift, men försök att se det som företagets årliga hälsokontroll. Det är inte bara ett lagkrav, utan också din absolut bästa chans att få en ärlig och detaljerad bild av hur bolaget faktiskt mår.
Den här insikten är helt avgörande för att du ska kunna fatta smarta, strategiska beslut. Utan ett korrekt bokslut famlar du i mörkret när du ska planera framtiden, söka lån eller bara förstå om din affärsidé är lönsam på riktigt.
Vad är ett bokslut egentligen?
I grund och botten är bokslutet en summering av allt som hänt i företaget under ett räkenskapsår. Det samlar ihop varenda affärshändelse – från den lilla kvittoutgiften till den stora investeringen – och presenterar allt i två viktiga rapporter:
- Resultaträkningen: Den här visar svart på vitt om företaget har gått med vinst eller förlust.
- Balansräkningen: Den ger dig en ögonblicksbild av vad företaget äger (tillgångar) och vad det är skyldigt (skulder) vid en specifik tidpunkt.
Tillsammans målar dessa dokument upp en komplett ekonomisk bild. Informationen blir sedan underlaget för bolagets deklaration och paketeras i den offentliga årsredovisningen. Att förstå hur korrekt redovisning påverkar hela verksamheten är verkligen en nyckel till framgång för små och medelstora företag.
Bokslut kontra årsredovisning – vad är skillnaden?
Många blandar ihop begreppen bokslut och årsredovisning, men det finns en tydlig skillnad. Tänk på bokslutet som det interna grovjobbet – själva sifferarbetet där allt sammanställs. Årsredovisningen är däremot det polerade, officiella dokumentet som skickas utåt, till Bolagsverket.
En årsredovisning innehåller själva bokslutet (resultat- och balansräkningen), men den kompletteras också med en förvaltningsberättelse och olika noter. De här delarna ger ett sammanhang och förklarar siffrorna för utomstående, som banker, investerare och myndigheter.
En första blick på K2 och K3
Alla aktiebolag måste följa ett visst regelverk när de sätter ihop sin årsredovisning. De två vanligaste alternativen kallas K2 och K3. Utan att krångla till det kan man beskriva dem så här:
- K2 är ett förenklat regelverk, perfekt för mindre företag med en relativt okomplicerad verksamhet.
- K3 är huvudregelverket. Det är mer omfattande men ger också större flexibilitet, och det är ett krav för större eller mer komplexa bolag.
Att ha koll på detta från början är viktigt, eftersom valet av regelverk styr hur du ska värdera tillgångar och vilken information du måste lämna. I en tid då nyföretagandet blomstrar, med cirka 8 737 nya aktiebolag bara under första kvartalet, blir det allt viktigare att få rätt vägledning från start.
Välja rätt väg mellan K2 och K3 regelverket
Att välja mellan K2 och K3 är ett av de viktigaste strategiska besluten du tar när du gör bokslut i ett aktiebolag. Det kan låta tekniskt och krångligt, men det behöver det inte vara. Tänk på det så här:
K2 är som en färdig paketresa. Allt är förberett, reglerna är tydliga och du följer en given mall. Det är perfekt för det mindre företaget med en ganska okomplicerad verksamhet som bara vill att allt ska bli rätt utan krusiduller. Enkelt och effektivt.
K3, däremot, är mer som att skräddarsy din egen drömresa. Du har friheten att anpassa redovisningen helt efter ditt företags unika förutsättningar och framtidsplaner. Det är det självklara valet för företag som växer, har komplexa affärer eller externa ägare och investerare som vill ha en djupare inblick i ekonomin.
K2 – förenklingsreglerna för mindre företag
K2-regelverket är skapat för att göra livet enklare för mindre aktiebolag. Hela tanken är att processen ska vara så smidig som möjligt, med fokus på försiktighet och enkla principer.
Några av de viktigaste punkterna i K2 är:
- Enkla värderingsregler: Du kan inte skriva upp värdet på dina tillgångar, även om de skulle ha ökat i värde. Avskrivningar görs ofta enligt enkla schabloner, vilket gör att du slipper komplicerade bedömningar.
- Mindre information krävs: Årsredovisningen blir betydligt smalare. Du behöver inte lämna lika många detaljerade upplysningar (noter), vilket sparar både tid och pengar.
- Ingen kassaflödesanalys: Du slipper helt att upprätta en kassaflödesanalys, ett krav som annars kan vara ganska tidskrävande.
Det här regelverket är ett klockrent val för dig som prioriterar enkelhet och inte har några direkta planer på att ta in externa investerare som ställer högre krav.
K3 – huvudregelverket för större och växande företag
K3 är, som namnet antyder, huvudregelverket och är baserat på internationella redovisningsstandarder. Det är obligatoriskt för större företag, men många mindre bolag väljer det frivilligt för att kunna ge en mer rättvisande bild av ekonomin.
K3 ger dig möjligheten att visa företagets sanna ekonomiska styrka genom att värdera tillgångar till deras verkliga värde. Det kan vara helt avgörande om du siktar på att locka till dig investerare, ansöka om större lån eller kanske planerar att sälja bolaget i framtiden.
Det som främst kännetecknar K3 är:
- Flexibla värderingsprinciper: Här kan du skriva upp värdet på tillgångar och till och med ta upp värdet på sådant du utvecklat själv, som exempelvis en egen mjukvara.
- Mer detaljerad information: Du måste lämna betydligt mer information i årsredovisningen, inklusive en obligatorisk kassaflödesanalys.
- Komponentavskrivning: En stor tillgång, som en fastighet, kan delas upp i mindre delar (komponenter) med olika livslängd och skrivas av separat. Det ger en mycket mer exakt bild av kostnaderna över tid.
Att förstå vilket regelverk som passar bäst är A och O för att göra allt rätt från början. För att verkligen få grepp om detta kan du läsa vår guide för att navigera bokslut och redovisningsregler.
Jämförelse mellan K2 och K3 regelverken
För att göra valet lite klarare har vi satt ihop en enkel tabell. Den ger en snabb översikt som kan hjälpa dig att se vilket regelverk som passar bäst för just ditt aktiebolag, baserat på storlek, komplexitet och framtidsplaner.
| Aspekt | K2 (Förenklingsregler) | K3 (Huvudregelverk) |
|---|---|---|
| Målgrupp | Mindre företag med okomplicerad verksamhet. | Alla företag, men obligatoriskt för större. |
| Värdering | Försiktighetsprincipen, inga uppskrivningar tillåts. | Möjlighet att redovisa tillgångar till verkligt värde. |
| Avskrivning | Oftast schablonmässig, t.ex. 5 år för inventarier. | Flexibelt, komponentavskrivning är möjlig. |
| Upplysningar | Färre och enklare noter i årsredovisningen. | Omfattande notkrav och kassaflödesanalys. |
| Flexibilitet | Låg. Regelstyrt för att vara så enkelt som möjligt. | Hög. Ger en mer rättvisande och nyanserad ekonomisk bild. |
Valet är inte alltid självklart, och det kompliceras av att reglerna faktiskt förändras. Bokföringsnämnden har nyligen beslutat om uppdateringar som kommer att påverka tusentals småföretag.
Från och med räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025 tvingas många som idag använder K2 att byta. Detta gäller om företaget under de två senaste åren har haft fler än tre anställda eller en balansomslutning över 1,5 miljoner kronor. Det är alltså hög tid att sätta sig in i vad som gäller för just ditt bolag.
Din tidslinje för bokslutet – håll koll på alla viktiga datum
Att missa en deadline när du gör bokslut i ett aktiebolag kan snabbt bli en dyr historia. Det är lätt att tänka att man har gott om tid, men processen är som en serie dominobrickor – om en faller för sent kan det välta hela planeringen och resultera i tråkiga förseningsavgifter.
Processen sträcker sig faktiskt över flera månader efter att räkenskapsåret är över. Varje steg har sin egen tidsfrist, och för att slippa panik i sista minuten gäller det att ha koll på hur allt hänger ihop.
Den här tidslinjen ger dig en snabb visuell överblick över de viktigaste hållpunkterna och hur de påverkar ditt bokslutsarbete.
Som du ser är det en kedja av händelser med deadlines som är huggna i sten. Att följa dem är A och O för att allt ska bli rätt och komma in i tid.
Steg 1: Räkenskapsårets slut – startskottet för bokslutsarbetet
Allt börjar på räkenskapsårets sista dag. För de allra flesta svenska aktiebolag infaller den här dagen den 31 december. Nu drar det riktiga grovjobbet igång med att sammanställa och kvalitetssäkra hela årets bokföring.
Det här är ofta den mest intensiva perioden. Alla underlag ska samlas in, konton stämmas av och viktiga justeringar som periodiseringar måste göras. Även om det inte finns någon lagstadgad deadline för just den här delen, så är det här arbetet som lägger grunden för allt annat. Ju snabbare du blir klar, desto mer andrum får du för de kommande stegen.
Steg 2: Dags för årsstämma
När bokslutet är klart och årsredovisningen är snyggt och prydligt upprättad är det dags att kalla till bolagsstämma, eller årsstämma som den oftast kallas. Det är här aktieägarna samlas för att formellt godkänna (fastställa) resultat- och balansräkningen.
- Deadline: Årsstämman måste hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
- Exempel: Om ditt räkenskapsår slutar den 31 december, måste stämman alltså äga rum senast den 30 juni året därpå.
Det är också på årsstämman som det viktiga beslutet fattas om hur företagets vinst eller förlust ska hanteras, och där styrelsen och VD:n beviljas ansvarsfrihet för året som gått.
Steg 3: Skicka in årsredovisningen till Bolagsverket
När årsstämman har gett sitt godkännande återstår det sista, och kanske mest kritiska, steget: att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket. Så fort den är registrerad blir den en offentlig handling som vem som helst kan begära ut och läsa.
Att missa den här deadlinen är helt enkelt inte ett alternativ. Bolagsverket är stenhårda med sina tidsfrister, och förseningsavgifter skickas ut helt automatiskt. Den första avgiften landar på 5 000 kr, och fortsätter förseningen kan den snabbt stiga i flera steg.
De strikta tidsgränserna finns till för att garantera transparens i svenskt näringsliv.
- Deadline: Årsredovisningen måste finnas hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut.
- Exempel: För ett räkenskapsår som avslutas den 31 december är sista dagen för inlämning alltså den 31 juli.
Genom att ha en tydlig plan och börja i god tid kan du navigera genom de här stegen helt utan stress. En välstrukturerad process hjälper dig inte bara att undvika onödiga kostnader, utan ger dig också ett perfekt underlag för att fatta smarta ekonomiska beslut för framtiden.
En praktisk checklista för ett smidigare bokslut
Att gå från teori till praktik är det som verkligen gör skillnad. Ett lyckat bokslut i ett aktiebolag handlar sällan om en heroisk sista minuten-insats, utan snarare om ett strukturerat arbete som pågår under hela året. Den här checklistan är tänkt att vara ditt praktiska arbetsdokument, så att inget viktigt faller mellan stolarna.
Se den som en guide som bryter ner den ofta överväldigande bokslutsprocessen i hanterbara, konkreta steg. Genom att följa den kan du systematiskt förbereda allt som behövs och möta årets slut med lugn och kontroll istället för den där välbekanta stressen.
Förberedande arbete under året
Grunden för ett smärtfritt bokslut läggs inte i januari, utan genom goda rutiner varje månad. Kontinuerlig ordning och reda minskar arbetsbördan dramatiskt när det väl är dags att summera året.
Regelbundna avstämningar är A och O. Det handlar helt enkelt om att säkerställa att din bokföring stämmer överens med verkligheten.
- Bankkonton: Stäm av företagets bankkonton mot bokföringen varje månad. Det här är det snabbaste sättet att fånga upp eventuella fel eller transaktioner som glömts bort.
- Skattekonto: Logga in hos Skatteverket och jämför saldot på skattekontot med ditt bokförda skattekonto. Då ser du direkt att du betalat rätt skatter och avgifter i tid.
- Moms och arbetsgivaravgifter: Dubbelkolla att de belopp du deklarerat för moms och arbetsgivaravgifter faktiskt matchar det som finns bokfört.
Gör du detta löpande slipper du jaga gamla småfel flera månader senare när minnet av transaktionerna har bleknat. Det är en liten insats som betalar sig mångfalt i slutändan.
Specifika bokslutsuppgifter
När räkenskapsårets sista dag har passerat är det dags att kavla upp ärmarna och ta itu med de specifika uppgifter som hör bokslutet till. Varje punkt här är avgörande för att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomi.
1. Inventera varulagret
Om ditt företag säljer fysiska produkter är det här ett obligatoriskt steg. På balansdagen måste du inventera lagret, vilket innebär att du fysiskt räknar och sedan värderar alla varor. Syftet är att fastställa det korrekta värdet på lagret, en siffra som direkt påverkar både balansräkningen och årets resultat. Passa också på att se över om några varor är skadade eller omoderna (inkuranta) – de kan behöva skrivas ner i värde.
2. Uppdatera anläggningsregistret
Gå igenom företagets anläggningsregister, alltså listan över större tillgångar som maskiner, inventarier, datorer och fordon. Se till att alla nyinköp och försäljningar som gjorts under året är registrerade.
Därefter är det dags att beräkna och bokföra årets avskrivningar. Avskrivningar är helt enkelt ett sätt att fördela kostnaden för en tillgång över dess ekonomiska livslängd, och det är ett måste för att resultatet ska bli korrekt.
3. Kontrollera kund- och leverantörsreskontra
Stäm av dina listor över obetalda kundfakturor (kundfordringar) och obetalda leverantörsfakturor (leverantörsskulder). Säkerställ att saldona stämmer överens med bokföringen. Gör också en ärlig bedömning av om det finns några osäkra kundfordringar som du kanske inte kommer få betalt för – dessa kan behöva skrivas ner.
4. Periodisera intäkter och kostnader
Periodisering är en av bokföringens viktigaste principer. I korthet handlar det om att matcha intäkter och kostnader till rätt period, oavsett när pengarna faktiskt byter ägare.
- Förutbetalda kostnader: Har du betalat för en tjänst i förväg, som en försäkring eller hyra som sträcker sig över årsskiftet? Då ska den del som gäller nästa år bokföras som en tillgång och inte belasta årets resultat.
- Upplupna intäkter: Har du utfört ett arbete i december men skickar fakturan först i januari? Då ska intäkten ändå tas med i årets resultat som en fordran.
Genom att periodisera korrekt ser du till att resultaträkningen ger en sann bild av lönsamheten för just det aktuella året. För att dyka djupare i ämnet kan du läsa vår guide om hur du kan optimera bokslutsprocessen med digitala verktyg.
Digitaliseringen har verkligen förändrat hur företag hanterar sina årsredovisningar. Antalet digitalt inlämnade årsredovisningar har ökat med över 200 procent sedan 2018. Trenden är glasklar: över 80 procent av alla inlämningar väntas snart vara digitala, vilket kan minska felmarginalen med upp till 30 procent.
Att följa en checklista som den här skapar en trygg struktur. Moderna verktyg och en professionell redovisningsbyrå som Bokslut.digital kan dessutom automatisera många av dessa steg, vilket sparar dig värdefull tid och minimerar risken för kostsamma fel.
Undvik de vanligaste misstagen i bokslutet
Att göra ett bokslut i ett aktiebolag är ett hantverk där små detaljer kan få stora konsekvenser. Efter att ha sett hundratals bokslut genom åren kan jag med säkerhet säga att de flesta fallgroparna är återkommande. Genom att känna till dem i förväg kan du undvika onödig stress, felaktiga beslut och i värsta fall problem med Skatteverket.
Att vara proaktiv är nyckeln. Låt oss gå igenom de vanligaste fällorna så att du kan styra undan dem från början.
Misstag 1: Felaktiga periodiseringar
Ett av de absolut vanligaste felen jag ser är slarv med periodiseringar. Det är lätt att falla i fällan att tro att det som betalas under ett år också hör till det året, men så enkelt är det sällan. Resultatet blir en snedvriden bild av hur det faktiskt har gått för företaget.
Tänk dig detta scenario:
Ett konsultbolag får en stor förskottsbetalning i december för ett projekt som i huvudsak ska göras nästa år. Bokförs hela intäkten direkt ser årets vinst fantastisk ut, men skatten blir onödigt hög. Året därpå, när det verkliga jobbet görs, ser resultatet istället svagt ut. Helt missvisande.
Lösningen är egentligen enkel: Periodisera intäkten. Se till att bara den del av arbetet som faktiskt är utfört under året tas upp som intäkt. Resten parkerar du som en skuld (förutbetald intäkt) i balansräkningen och flyttar över till nästa års resultat.
Misstag 2: Bristfällig hantering av tillgångar
Att ha koll på företagets tillgångar är A och O. Det handlar om allt från datorer och maskiner till varulager, och fel här kan ge stora, negativa effekter på både resultat- och balansräkningen.
Här är två klassiska blundrar:
- Felaktig avskrivning: Många bokför ett dyrare inköp, som en dator för över ett halvt prisbasbelopp, som en direktkostnad. Det är fel. Investeringen ska ”aktiveras”, det vill säga läggas in som en tillgång i balansräkningen, och kostnaden fördelas över flera år genom avskrivningar.
- Glömd lagervärdering: Att inte fysiskt räkna och värdera lagret på balansdagen är ett allvarligt misstag. Det gör att kostnaden för sålda varor blir fel, vilket slår direkt mot bruttovinsten. Dessutom måste du ta hänsyn till inkurans – alltså varor som är skadade, omoderna och har sjunkit i värde.
Att slarva med tillgångarna är som att bygga ett hus på en ostadig grund. Siffrorna i balansräkningen blir opålitliga, vilket gör det omöjligt att bedöma företagets verkliga ekonomiska ställning.
Misstag 3: Sammelsurium av privat och företagsekonomi
För många småföretagare är det en ständig utmaning att hålla isär den egna plånboken och företagets kassa. Att blanda ihop privata utlägg med företagets kostnader är ett klassiskt misstag som skapar oreda och kan leda till tråkiga skattekonsekvenser.
Ett typiskt exempel:
Du köper en ny mobiltelefon och använder den både privat och i jobbet. Om hela kostnaden dras av i bolaget utan att en förmån för den privata användningen tas upp, riskerar du en anmärkning vid en granskning från Skatteverket.
Här finns bara en regel: Håll isär ekonomin. Stenhårt. Alla transaktioner måste ha tydliga underlag som bevisar att de hör till verksamheten. För privata utlägg du gjort för företagets räkning ska en korrekt utläggsräkning skapas direkt.
Genom att aktivt arbeta för att undvika dessa vanliga misstag höjer du inte bara kvaliteten på ditt bokslut. Du skapar också ett mycket vassare beslutsunderlag för att kunna styra ditt företag mot framgång.
När är det dags att anlita en redovisningsbyrå?
Att göra bokslutet själv i sitt aktiebolag kan kännas som en självklarhet i början. Man vill hålla i pengarna, och det är ju ”bara” att följa några regler, eller hur? Men i takt med att företaget växer och affärerna blir mer komplexa, kommer de flesta företagare till en punkt där frågan oundvikligen dyker upp: är det dags att ta in hjälp utifrån?
Det som först såg ut som en besparing kan snabbt förvandlas till en dold kostnad. Varje timme du lägger på att tolka bokföringslagen, jaga underlag och knappa siffror är en timme du inte lägger på din kärnverksamhet. Du vet, den där delen som faktiskt drar in pengarna.
Tydliga signaler på att det är dags för hjälp
Det finns några klassiska varningssignaler som brukar skvallra om att det är dags att ringa en redovisningskonsult. Om du nickar igenkännande åt någon av punkterna här nedanför är det nog dags att agera.
- Administrationen äter upp din säljtid: När du inser att du lägger mer tid på pappershögarna än på att prata med kunder och utveckla företaget, då är det en tydlig varningsklocka. Din tid är helt enkelt värd mer på annat håll.
- Reglerna känns som en djungel: Får du en klump i magen när du tänker på moms, K2 vs K3, eller de senaste skattenyheterna? En bra byrå är din guide i den här djungeln och ser till att allt blir rätt från början. Då slipper du den där gnagande oron.
- Företaget växer och blir krångligare: Kanske har du anställt dina första medarbetare, börjat sälja till andra länder eller tagit in nya delägare. Varje sådant steg ökar komplexiteten och därmed risken att göra dyra misstag.
Att ta hjälp av en modern redovisningsbyrå som Bokslut.digital är inte bara en utgiftspost. Se det istället som en strategisk investering i ditt företags framtid och din egen sinnesro.
Från kostnad till strategisk partner
En modern byrå gör så mycket mer än att bara bokföra kvitton. De blir en ekonomisk sparringpartner som kan hjälpa dig att fatta bättre beslut. Tack vare digitala verktyg och ofta fasta priser får du dessutom full koll på kostnaderna, utan några tråkiga överraskningar på fakturan.
Att lämna över bokslutet till ett proffs frigör inte bara tid, det köper dig trygghet. Du kan lita på att allt sköts korrekt och lämnas in i tid, så att du kan fokusera hundra procent på det du gör bäst – att driva och utveckla ditt företag.
Vad kostar det då? För ett mindre aktiebolag landar ett bokslut ofta någonstans mellan 4 000 och 15 000 kronor, beroende på hur mycket jobb som krävs. Men den riktiga frågan är inte vad det kostar, utan vad det är värt. Vad är det värt att ha en expert som säkrar företagets ekonomiska ryggrad och ger dig råd inför framtiden? För de flesta är det en investering som lönar sig många gånger om.
Vanliga frågor om bokslut i aktiebolag
När man sitter med sitt första eller femtionde bokslut, dyker det nästan alltid upp frågor. Det är helt normalt. För att ge dig lite extra trygghet på vägen har vi samlat ihop svaren på några av de vanligaste funderingarna vi stöter på hos företagare.
Här får du raka och tydliga svar som förhoppningsvis rätar ut de sista frågetecknen innan du går i mål.
Måste mitt lilla aktiebolag ha en revisor?
Nej, absolut inte! Det här är en av de vanligaste myterna. De allra flesta små aktiebolag i Sverige behöver faktiskt ingen revisor, vilket kan spara en hel del pengar.
Revisionsplikt kickar in först när ditt bolag under de två senaste räkenskapsåren uppfyller minst två av dessa tre villkor:
- Fler än 3 anställda i genomsnitt
- Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Så länge du håller dig under de här gränserna kan du helt enkelt välja bort revisorn i bolagsordningen. En ganska skön besparing varje år.
Vad är egentligen skillnaden på ett bokslut och en årsredovisning?
Bra fråga! Många blandar ihop dem, men det finns en tydlig skillnad. Se bokslutet som det interna grovjobbet – själva hantverket där du stämmer av och sammanställer alla siffror i en resultat- och balansräkning. Det är grunden till allt.
Årsredovisningen är däremot den polerade, officiella versionen som skickas in till Bolagsverket och blir en offentlig handling.
Man kan säga att årsredovisningen är det kompletta paketet. Den innehåller bokslutet, men också en förvaltningsberättelse som sätter ord på siffrorna, samt noter som förklarar specifika poster för alla utomstående, som din bank eller viktiga leverantörer.
Vad händer om jag är sen med årsredovisningen?
Att missa deadline hos Bolagsverket är tyvärr inget man kan snacka sig ur. Konsekvenserna är automatiska och ganska kännbara.
Direkt när du är sen landar en förseningsavgift på 5 000 kr. Väntar du ännu längre tickar fler avgifter på, och i värsta fall kan Bolagsverket till och med besluta om att tvångslikvidera ditt bolag. Kort sagt: att hålla koll på datumen är otroligt viktigt för företagets framtid.
Kan jag byta från K2 till K3?
Javisst, det går utmärkt! Att gå från det förenklade K2-regelverket till det mer detaljerade K3 är ett ganska vanligt steg för växande företag. Det kan bli aktuellt om du närmar dig gränsvärdena för större bolag, eller helt enkelt vill ha de flexiblare redovisningsprinciper som K3 erbjuder för att ge en mer rättvisande bild av verksamheten.
Men tänk på att det är enklare att kliva upp än att kliva ner. Att byta tillbaka från K3 till K2 är betydligt krångligare och kräver ofta särskilda skäl. Valet av K3 är med andra ord ett ganska långsiktigt åtagande.
Känns det som att du vill lägga din tid på företaget istället för på bokslutet? Hos bokslut.digital AB kombinerar vi över 25 års erfarenhet med personlig service och fasta priser. Besök bokslut.digital och se hur vi kan hjälpa just dig att få en smidig och trygg avslutning på räkenskapsåret.
